Idag vill jag ta livet av alla i min närhet. Ja ungefär så. För herregud vilken pissdag det har varit!
Det börjar med att jag ska gå av bussen. En stackars mamma med dubbelvagn ska gå av på samma hållplats som jag. Jag tänker att vilken chans att bli vardagshjälte och erbjuder mig att hjälpa till. Vilken miss!! Vagnen väger över 300 kilo! Hon har liksom en filt över så man ser inte barnen (misstänker starkt att det inte var barn utan stenar hon hade i vagnen).
Sen när jag väl kommer till skolan är jag 40 minuter för tidig. Helt enligt planen! Måste nämligen fixa ett intyg på att jag pluggar för att kunna få köpa billigare busskort. Nu pker jag på remsa som precis tagit slut. Men NEJNEJ studentexpeditionen är inte öppen så tidigt. Bara att sätta sig utanför klassrummet och vänta då. Får rusa dit på rasten och fixa ett intyg.
Så efter skolan bär det av till SL-center för busskortsinköp. När jag kommer dit är det nummer 355 som får hjälp. Jag får nummer 444. Förbannar SL med alla fula svordomar jag kan i mitt huvud, men sätter mig tyst ner och väntar. Efter 80 år är det äntligen min tur. Går fram till kassan. "Nej men det här intyget gäller inte, du måste ha ett annat". Jag kan säga att det var tur för den tanten att det inte fanns någonting i närheten som jag kunde slå henne med. Jaha. Då står man där i slussen utan busskort alltså. Bara att köpa ny remsa för 180 spänn.
Jag åkte inte hem utan direkt till ett shoppingcenter och tröstköpte!
2 kommentarer:
Stackare, det är f-n inte kul med sl, och remsorna är ju så sjukt dyra, dessutom räcker de typ en halv dag. Fast jag måste erkänna att jag skrattade rätt gott åt inlägget ändå...känner igen mig i det mesta. :o) Går det bra med stämplandet då? Kram Pernilla
Stackars dig, jag hoppas att tröstshoppingen gav lite lindring på dagen och att tisdagen blir desto bättre. Tack för dina hejarop och må så gott!
Skicka en kommentar