tisdag 20 april 2010

Heja heja


Alltså jag måste bara säga att jag är lite imponerad över mig själv. Eller över hur fruktansvärt envis jag verkar vara.

Jag har aldrig tränat förut. Och med aldrig menar jag ALDRIG. Jag gick på balett när jag var 6 år, thats it. Nu har jag av någon konstig anledning fått för mig att jag ska bli löperska. Målet är midnattsloppet i augusti i Stockholm på under 50 minuter. Jag bestämde alltså målet innan jag började testa om jag var nått att ha vad gäller löpning. Nu hade jag nog satt en lite högre tid som mål.

Jag håller nämligen på att ta död på mig själv. Hela kroppen talar om med all önskvärd tydlighet att den inte tycker om att springa. Men nu finns det ingen återvändo. Faktiskt. Nu jäklar.

Innan hade jag totalt någonsin sammanlagt sprungit 2,6 km två gånger. Nu har jag sprungit 7,5 km. Alltså på en runda!! Förstår ni! Jag är helt chockad! Sen sprang jag kanske inte hela tiden, men 5 km klarar jag av att springa. Nu ska jag bara klara av att springa det dubbla och förbättra mig med en minut per km. Men det kommer att gå.

Och jag tränar bara för mig, bara för min skull och tävlar bara med mig själv.

Det är tur att jag bor i skogen kan jag säga. Hade inte velat visa mig bland folk efter jag har sprungit. Har aldrig sett någon så röd och trött som jag är när jag sprungit. Ingen vacker syn kan jag säga.

Sen att jag har ont i hela kroppen och haltar fram, det får man stå ut med :)

4 kommentarer:

bitte71 sa...

Heja på!!! *tokimpad*
Kram Marie

Ensamma mamman sa...

Oj oj oj! jag blir grymt imponerad av dig! Jag önskar att jag var så duktig. Jag har i stort sett aldrig tränat och lär aldrig göra heller. Jag är för lat men önskar att jag var hurtig. Hejja dig!! Kram

Morfen sa...

WOW! Jag blir riktigt imponerad. Vad cool du är!

Caroline sa...

Jag är verkligen imponerad. JAg önskar att jag tyckte om att springa. Hoppas att du klarar ditt mål!!! Kram